För många räcker den allmänna pensionen och tjänstepensionen till en stor del av den framtida pensionen. Men hur mycket du faktiskt får beror bland annat på din inkomst, hur länge du har arbetat och om du har tjänstepension.
Ett privat pensionssparande kan därför vara ett sätt att komplettera pensionen – men alla behöver inte spara lika mycket. Det viktigaste är att först ta reda på hur din egen pension ser ut och om det finns ett gap mellan den pension du förväntas få och den ekonomi du vill ha som pensionär.
Börja med att se vad du redan har
Innan du börjar spara privat är det klokt att skaffa en överblick över hela din pension. För de flesta består pensionen av allmän pension, och för många även tjänstepension från arbetsgivaren.
På minPension kan du få en samlad bild av de pensioner som har rapporterats in och göra en prognos över ungefär hur stor pensionen kan bli.
Jämför sedan prognosen med hur mycket pengar du tror att du kommer att behöva varje månad som pensionär. Då blir det lättare att bedöma om ett privat sparande behövs och ungefär hur stort det i så fall bör vara.
När kan privat pensionssparande vara extra viktigt?
Privat sparande kan vara särskilt viktigt om du saknar tjänstepension. Då går du miste om de pensionsinbetalningar som många andra får från sin arbetsgivare och kan behöva kompensera för detta med ett eget sparande.
Det kan också vara aktuellt om du har arbetat få år, haft längre perioder med låg inkomst eller deltidsarbete, eller av andra skäl förväntas få en lägre pension.
Även den som har en bra pension kan vilja spara privat för att skapa större ekonomisk frihet som pensionär – exempelvis för resor, boende eller möjligheten att sluta arbeta tidigare.
Hur mycket behöver du spara?
Hur mycket du behöver spara beror på hur stor pension du förväntas få, vilken ekonomi du vill ha som pensionär och hur lång tid du har kvar till pensionen.
Ju tidigare du börjar spara, desto mindre behöver du normalt sätta undan varje månad för att nå ett visst kapital. Det beror på att pengarna får längre tid att växa och att eventuell avkastning också kan ge ny avkastning.
Ett enkelt exempel
Anta att du sparar 1 000 kronor i månaden i 20 år.
Utan någon avkastning har du själv satt in:
1 000 × 12 × 20 = 240 000 kronor
Om sparandet dessutom ger avkastning kan kapitalet bli betydligt större. Vid exempelvis 5 procent genomsnittlig årlig avkastning blir slutvärdet ungefär 411 000 kronor efter 20 år.
Det är ett förenklat räkneexempel. Den verkliga avkastningen kan bli både högre och lägre, och avgifter, skatt och inflation påverkar också resultatet.
Var kan du spara pengarna?
Det finns flera sätt att spara långsiktigt till pensionen. Ett vanligt alternativ är att spara i fonder eller aktier genom ett investeringssparkonto (ISK).
För den som vill ha ett enkelt sparande kan breda fonder, exempelvis globala indexfonder, ge riskspridning över många företag och marknader. Vilken typ av sparande som passar dig beror bland annat på din spartid, din ekonomi och hur stora värdeförändringar du är beredd att acceptera.
Tänk också på avgifterna. Även små skillnader i årliga avgifter kan få stor betydelse när pengarna är placerade under många år.
Risk och spartid
Hur stor risk som passar i sparandet hänger bland annat ihop med hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas.
Med lång spartid finns normalt mer tid att hantera upp- och nedgångar på marknaden. När pensionen närmar sig kan det vara klokt att se över risken, särskilt för den del av pengarna som du planerar att använda under de närmaste åren.
Det viktigaste är att välja en risknivå som passar din ekonomi, din spartid och hur stora värdeförändringar du känner dig bekväm med.
Hur mycket gör tiden för sparandet?
Spartiden kan få stor betydelse för hur mycket ett regelbundet sparande hinner växa. Ju längre pengarna är placerade, desto längre tid får eventuell avkastning möjlighet att skapa ny avkastning.
Anta att du sparar 1 000 kronor i månaden och att sparandet i genomsnitt ger 5 procent i årlig avkastning efter avgifter. Då kan kapitalet ungefär utvecklas så här:
Efter 10 år: cirka 155 000 kronor
Du har själv satt in 120 000 kronor.
Efter 20 år: cirka 411 000 kronor
Du har själv satt in 240 000 kronor.
Efter 30 år: cirka 832 000 kronor
Du har själv satt in 360 000 kronor.
Skillnaden visar effekten av ränta på ränta. När kapitalet växer kan avkastning skapas både på pengarna du själv har satt in och på tidigare avkastning.
Beräkningen är ett förenklat exempel. I verkligheten varierar avkastningen från år till år och värdet på investeringar kan både öka och minska.
Avgifterna spelar stor roll
När du sparar under många år kan även små skillnader i avgifter få stor betydelse för slutresultatet.
En högre avgift minskar inte bara kapitalet det år avgiften tas ut. Du går också miste om den framtida avkastning som de pengarna annars hade kunnat ge.
Därför är det klokt att jämföra avgift, riskspridning och placeringsinriktning när du väljer fonder eller andra investeringar. En låg avgift är inte en garanti för ett bra sparande, men avgiften är en faktor som du själv kan kontrollera.
Behöver alla pensionsspara privat?
Nej, alla behöver inte pensionsspara privat. Hur stort behovet är beror på din egen ekonomiska situation och vilken pension du redan förväntas få.
Har du arbetat under många år och har en bra tjänstepension kan den allmänna pensionen och tjänstepensionen tillsammans ge en betydande del av den inkomst du behöver som pensionär.
Saknar du däremot tjänstepension, har arbetat deltid under längre perioder eller förväntas få en låg pension kan behovet av eget sparande vara större.
Börja därför inte med frågan ”Hur mycket borde jag spara?”. Börja med att ta reda på hur stor pension du förväntas få och hur mycket du tror att du kommer att behöva som pensionär.
Börja med en pensionsprognos
En pensionsprognos ger dig en uppskattning av hur stor din framtida pension kan bli. På minPension kan du få en samlad bild av din allmänna pension och de tjänstepensioner som har rapporterats in.
Jämför prognosen med den månadsinkomst du skulle vilja ha som pensionär. Skillnaden mellan beloppen kan ge en första bild av hur stort ditt pensionsgap är.
Räkna ut ditt pensionsgap
Anta att din pensionsprognos visar 20 000 kronor per månad, men att du skulle vilja ha 24 000 kronor per månad som pensionär.
Skillnaden är:
24 000 − 20 000 = 4 000 kronor per månad
Ditt pensionsgap är alltså 4 000 kronor per månad.
Det betyder inte att du automatiskt måste börja spara 4 000 kronor i månaden idag. Hur mycket du behöver spara beror bland annat på hur lång spartid du har, vilket kapital du redan har, vilken avkastning sparandet ger och hur länge pengarna ska räcka.
Hur stort kapital behövs för att täcka pensionsgapet?
Ett pensionsgap på 4 000 kronor i månaden betyder att du behöver 48 000 kronor extra per år.
4 000 × 12 = 48 000 kronor per år
Nästa fråga är hur många år du vill att det privata kapitalet ska bidra till din ekonomi.
Anta exempelvis att du vill kunna ta ut 4 000 kronor extra i månaden under 20 år. Om vi för enkelhetens skull bortser från avkastning, skatt och inflation blir beräkningen:
4 000 × 12 × 20 = 960 000 kronor
Du skulle alltså behöva ungefär 960 000 kronor i kapital för att täcka hela gapet under 20 år.
Men det är ett förenklat exempel. I verkligheten kan kapitalet fortsätta vara placerat och ge avkastning även under tiden du gör uttag. Samtidigt påverkar inflation, avgifter, skatt och värdeförändringar hur länge pengarna räcker.
Hur mycket behöver du spara varje månad?
När du har uppskattat hur stort kapital du vill ha som pensionär kan du räkna baklänges och få en uppfattning om hur mycket du behöver spara varje månad.
Hur stort månadssparandet behöver vara beror framför allt på hur lång spartid du har och vilken avkastning sparandet ger.
Anta att målet är att bygga upp ett kapital på ungefär 960 000 kronor.
Om vi först bortser helt från avkastning blir det tydligt hur stor betydelse spartiden har:
10 år:
960 000 ÷ 120 månader = 8 000 kronor per månad
20 år:
960 000 ÷ 240 månader = 4 000 kronor per månad
30 år:
960 000 ÷ 360 månader = cirka 2 670 kronor per månad
Detta är förenklade exempel utan avkastning. Om sparandet ger avkastning kan det månatliga sparandet som krävs för att nå samma kapital bli lägre.
Vad händer om pengarna ger avkastning?
Om ditt sparande ger avkastning behöver inte hela det framtida pensionskapitalet komma från dina egna insättningar. En del kan i stället komma från den avkastning som sparandet ger över tid
Anta som ett förenklat räkneexempel att sparandet ger i genomsnitt 5 procent årlig avkastning efter avgifter.
För att nå ungefär 960 000 kronor blir det månatliga sparandet då ungefär:
10 års spartid: cirka 6 200 kronor per månad
20 års spartid: cirka 2 350 kronor per månad
30 års spartid: cirka 1 150 kronor per månad
Skillnaden beror på ränta-på-ränta-effekten. Ju längre pengarna får vara placerade, desto längre tid får tidigare avkastning möjlighet att i sin tur skapa ny avkastning.
Beräkningarna är förenklade exempel. Avkastningen är inte garanterad och kan variera kraftigt mellan olika år. Även skatt, avgifter och inflation påverkar det verkliga resultatet.
Ju tidigare du börjar spara, desto mindre behöver du alltså normalt sätta undan varje månad för att nå samma kapital.
Så kan du komma igång med ett privat pensionssparande
Ett privat pensionssparande behöver inte vara komplicerat. Börja med att ta reda på vad du faktiskt behöver och välj sedan ett sparande som passar din ekonomi, din spartid och den risk du är beredd att ta.
Ett enkelt sätt att komma igång är att göra det steg för steg.
1. Skaffa en pensionsprognos
Börja med att ta reda på ungefär hur stor pension du förväntas få. På minPension kan du få en samlad prognos över din allmänna pension och de tjänstepensioner som har rapporterats in. Då ser du lättare om det finns ett pensionsgap och får en bättre grund för att bedöma hur mycket du behöver spara.
2. Bestäm ett mål för sparandet
Fundera på vilken ekonomi du vill ha som pensionär och jämför den med din pensionsprognos. Målet kan exempelvis vara att få 3 000 eller 4 000 kronor extra per månad under en viss del av pensionstiden.
Du behöver inte ha ett exakt mål från början. En ungefärlig uppskattning räcker för att få en bild av hur stort kapital du kan behöva och hur mycket du behöver spara.
3. Välj ett månadssparande som du klarar
Det bästa sparandet är ett sparande som fungerar även på lång sikt.
Om beräkningen visar att du skulle behöva spara 2 000 kronor i månaden, men din ekonomi bara tillåter 1 000 kronor, kan det ändå vara bättre att börja med 1 000 kronor än att inte börja alls.
Du kan sedan höja sparandet när ekonomin tillåter det. Även mindre höjningar över tid kan få betydelse, särskilt om du har många år kvar till pensionen.
4. Automatisera sparandet
Ett automatiskt månadssparande gör det enklare att hålla fast vid din plan. Pengarna kan exempelvis föras över strax efter att lönen eller annan inkomst kommer in.
På så sätt blir sparandet en del av din vanliga månadsbudget i stället för något som bara sker om det finns pengar kvar i slutet av månaden.
Börja med ett belopp som fungerar för din ekonomi. Det viktigaste är att sparandet är hållbart över tid
5. Se över sparandet regelbundet
Din ekonomi och dina förutsättningar kan förändras med tiden. Lön, boendekostnader, familjesituation och pensionsprognos kan se annorlunda ut om några år.
Därför är det klokt att med jämna mellanrum kontrollera:
• hur sparandet har utvecklats
• vilka avgifter du betalar
• om risknivån fortfarande passar dig
• om ditt pensionsmål har förändrats
• om månadssparandet behöver höjas eller sänkas
Du behöver inte ändra sparandet bara för att marknaden går upp eller ner. Syftet med översynen är framför allt att kontrollera att din långsiktiga plan fortfarande passar din ekonomi och dina mål
Det viktigaste är att ha en plan
Privat pensionssparande handlar inte om att försöka förutsäga exakt hur börsen eller ekonomin kommer att utvecklas under de kommande 20 eller 30 åren.
Det handlar i stället om att förstå vilken pension du kan förvänta dig, bestämma vilken ekonomi du vill ha som pensionär och skapa ett sparande som passar din egen situation.
Planen behöver inte vara perfekt från början. Det viktiga är att den är realistisk, långsiktig och går att anpassa när dina förutsättningar förändras
Vanliga misstag vid pensionssparande
Ett vanligt misstag är att börja spara utan att först ta reda på hur den egna pensionen förväntas se ut. Då är det svårt att veta om du behöver ett privat sparande och hur stort det i så fall behöver vara.
Ett annat misstag är att betala onödigt höga avgifter. Små skillnader i årliga avgifter kan få stor betydelse när pengarna är placerade under många år.
Det är också viktigt att välja en risknivå som passar din spartid och din ekonomi. För hög risk kan ge stora värdeförändringar, medan mycket låg risk under lång tid kan begränsa möjligheten till avkastning.
Undvik också att fatta stora beslut om ditt långsiktiga sparande enbart på grund av kortsiktiga upp- eller nedgångar på marknaden. Utgå i första hand från din långsiktiga plan och dina egna ekonomiska förutsättningar.
Därför behöver du inte alltid täcka hela gapet med sparande
Ett pensionsgap behöver inte vara lika stort under hela pensionstiden. Dina utgifter kan förändras, och du kanske framför allt vill ha ett extra tillskott under de första åren som pensionär.
Därför är det inte bara viktigt att fråga:
”Hur stort pensionskapital behöver jag?”
utan också:
”Hur mycket extra vill jag ha varje månad – och hur länge ska pengarna räcka?”
Svaret på de frågorna kan ge en mer realistisk bild av hur stort privat sparande du faktiskt behöver.
Sammanfattning
Privat pensionssparande behövs inte för alla. Börja med att ta reda på hur stor pension du förväntas få och jämför den med den ekonomi du vill ha som pensionär.
Finns det ett pensionsgap kan ett eget sparande hjälpa dig att minska skillnaden. Hur mycket du behöver spara beror bland annat på hur stort pensionsgapet är, hur lång spartid du har och hur länge pengarna ska räcka.
Har du lång spartid kan avkastning och ränta-på-ränta få stor betydelse. Men avkastning är aldrig garanterad, och även risk, avgifter, skatt och inflation påverkar resultatet.
Det viktigaste är därför inte att hitta ett perfekt belopp, utan att skapa en realistisk och långsiktig plan som passar din egen ekonomi.
Du kanske också vill läsa:
→ Så fungerar det svenska pensionssystemet