Det svenska pensionssystemet består av flera delar som tillsammans avgör hur stor pension du får. För de flesta består pensionen av allmän pension och tjänstepension. En del kompletterar också pensionen med eget sparande.

Hur stor din pension blir beror bland annat på hur mycket du tjänar under arbetslivet, hur länge du arbetar och när du väljer att börja ta ut pensionen.

Din pension kan bestå av tre delar

Allmän pension
Den pension du tjänar in genom arbete och andra pensionsgrundande inkomster. Pensionsmyndigheten administrerar den allmänna pensionen.

Tjänstepension
Pension som arbetsgivaren betalar in. För många utgör tjänstepensionen en betydande del av den framtida pensionen.

Eget sparande
Eget sparande som kan komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Hur den allmänna pensionen fungerar

Den allmänna pensionen är grunden i det svenska pensionssystemet. Hur stor den blir beror framför allt på dina inkomster under livet och när du börjar ta ut pensionen.

Den allmänna pensionen består framför allt av inkomstpension och premiepension. För den som haft låg eller ingen inkomstgrundad pension kan garantipension ge ett ekonomiskt grundskydd.

Inkomstpension

Inkomstpensionen är den största delen av den allmänna pensionen för de flesta. Varje år som du arbetar och har pensionsgrundande inkomst tjänar du in pengar till din framtida pension.

Hur stor inkomstpensionen blir beror bland annat på hur mycket du tjänar under arbetslivet, hur många år du arbetar och vid vilken ålder du börjar ta ut pensionen.

Premiepension

Premiepensionen är en mindre del av den allmänna pensionen. Av den pensionsgrundande inkomsten går 2,5 procent till premiepensionen. Pengarna investeras i fonder, vars utveckling gör att värdet både kan öka och minska.

Du kan själv välja vilka fonder pengarna ska placeras i. Om du inte gör något eget val går pengarna till det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa.

Garantipension

Garantipension är ett grundskydd för personer som har haft låg eller ingen inkomstgrundad pension. Staten finansierar garantipensionen, som är en del av den allmänna pensionen

Hur stor garantipension du kan få beror bland annat på storleken på din inkomstgrundade pension och hur länge du har bott i Sverige. Särskilda regler gäller bland annat för den som har bott eller arbetat utomlands.

Tjänstepension

Tjänstepension är pension som din arbetsgivare betalar in utöver den allmänna pensionen. För många utgör tjänstepensionen en betydande del av den totala pensionen.

Hur mycket som betalas in beror bland annat på din lön och vilket pensionsavtal du omfattas av. Har du haft flera arbetsgivare kan du därför ha tjänstepension hos flera olika pensionsbolag.

Har du tjänstepension?

De flesta som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal har tjänstepension. Arbetsgivaren betalar då normalt in pengar till pensionen varje månad.

Om din arbetsplats saknar kollektivavtal behöver du kontrollera om arbetsgivaren ändå betalar tjänstepension. Om ingen tjänstepension betalas in kan du behöva kompensera med ett eget sparande.

Hur hittar du din tjänstepension?

Du kan få en samlad bild av din pension genom att logga in på minPension. Där kan du normalt se både din allmänna pension och de tjänstepensioner som rapporterats in från olika pensionsbolag.

Det är särskilt bra att kontrollera tjänstepensionen om du har bytt arbetsgivare flera gånger eller arbetat inom olika branscher.

Privat pensionssparande

Privat pensionssparande är ett eget sparande som kan komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Hur viktigt det är beror på din ekonomiska situation och vilka andra pensioner du kommer att få.

Eget sparande kan vara särskilt viktigt om du saknar tjänstepension, har arbetat deltid under många år eller haft längre perioder med låg inkomst, eller vill skapa större ekonomisk frihet som pensionär.

Behöver du spara privat?

Alla behöver inte ett privat pensionssparande. Har du arbetat länge och har en bra tjänstepension kan den allmänna pensionen och tjänstepensionen tillsammans ge en stor del av din framtida pension.

Saknar du tjänstepension kan behovet av eget sparande däremot vara betydligt större. Detsamma kan gälla om du har arbetat deltid under många år eller haft längre perioder med låg inkomst.

Hur mycket behöver du pensionsspara?

Hur mycket du behöver pensionsspara beror framför allt på hur stor pension du förväntas få, vilken månadsinkomst du vill ha som pensionär och hur lång tid du har kvar att spara.

Ett bra första steg är att göra en pensionsprognos. Då ser du ungefär hur stor pension du kan förvänta dig och kan jämföra den med den månadsinkomst du skulle vilja ha som pensionär.

Ett enkelt exempel

Anta att du räknar med att få 18 000 kronor i pension per månad, men vill ha 22 000 kronor per månad att leva på.

Då är skillnaden:

22 000 − 18 000 = 4 000 kronor per månad.

Om du vill täcka skillnaden under exempelvis 20 år som pensionär behöver ditt privata pensionskapital kunna ge ett tillskott på ungefär 4 000 kronor i månaden under den perioden.under den perioden.

Det här är en förenklad beräkning. Hur mycket du faktiskt behöver spara beror bland annat på hur lång tid du har kvar till pensionen, vilken avkastning sparandet ger och hur länge pengarna ska räcka.

När bör du börja pensionsspara?

Ju tidigare du börjar spara, desto mindre behöver du normalt sätta undan varje månad. Det beror på att pengarna får längre tid att växa och att avkastningen i sin tur kan ge ny avkastning.

Men även om du börjar senare kan ett eget sparande göra skillnad. Även om du bara har några år kvar till pensionen kan ett regelbundet sparande förbättra din ekonomiska situation som pensionär

Det viktigaste är därför inte att du börjar med ett stort belopp, utan att sparandet passar din ekonomi och att du kan hålla det över tid.

Exempel – tiden gör stor skillnad

Två personer vill båda bygga upp ett privat pensionskapital.

Den ena börjar spara vid 35 års ålder, medan den andra börjar vid 55 års ålder. Anta att båda sparar 1 000 kronor i månaden fram till 65 års ålder och att sparandet i genomsnitt ger 5 procent i avkastning per år efter avgifter.

Den som börjar vid 35 års ålder sparar då i 30 år, medan den som börjar vid 55 års ålder bara sparar i 10 år.

Med dessa antaganden kan sparandet efter 30 år ha vuxit till ungefär 830 000 kronor, medan sparandet efter 10 år är omkring 155 000 kronor.

Skillnaden beror både på att den som börjar tidigare hinner sätta in mer pengar och på ränta-på-ränta-effekten – avkastningen får längre tid att i sin tur skapa ny avkastning.

Detta är bara ett räkneexempel. Avkastningen är inte garanterad och värdet på ett sparande kan både öka och minska.

Hur kan du pensionsspara?

Det finns flera sätt att spara till pensionen. Privat pensionssparande kan göras på flera sätt. Ett vanligt alternativ är ett långsiktigt sparande där pengarna placeras i exempelvis fonder eller aktier.

Ett vanligt alternativ är att spara genom ett investeringssparkonto (ISK). På ett ISK kan du ha fonder och aktier och du behöver normalt inte deklarera varje enskild försäljning. I stället beskattas sparandet genom en årlig schablonbeskattning.

Fonder

Fonder kan vara ett enkelt sätt att pensionsspara. En fond innehåller normalt flera olika värdepapper, vilket kan ge bättre riskspridning än om du placerar hela sparandet i ett fåtal enskilda aktier.

För ett långsiktigt sparande väljer många breda aktiefonder eller globala indexfonder. De kan ge exponering mot många företag, branscher och marknader samtidigt.

Vilken typ av fond som passar beror bland annat på hur lång spartid du har, vilken risk du är beredd att ta och fondens avgifter.

Avgifterna spelar stor roll

När du sparar under många år kan även små skillnader i fondavgifter få stor betydelse.

När du sparar under många år kan även små skillnader i fondavgifter få stor betydelse.

En fond med högre avgift behöver ge motsvarande högre avkastning före avgifter för att du ska få samma resultat som med en billigare fond. Därför är avgiften en viktig faktor att jämföra när du väljer fond.

Risk och tid hör ihop

Ju längre tid du har kvar tills pengarna ska användas, desto större möjlighet har du normalt att hantera värdeförändringar i sparandet. Aktiemarknaden kan både stiga och falla kraftigt under kortare perioder, men med en lång spartid har du mer tid att återhämta eventuella nedgångar.

Hur stor risk som passar dig beror samtidigt på din ekonomi, din spartid och hur stora värdeförändringar du är beredd att acceptera.

När pensionen närmar sig kan det därför vara klokt att se över risken, särskilt för den del av sparandet som du planerar att använda under de närmaste åren.

Vad kostar avgifterna egentligen?

En fondavgift på någon procent kan verka liten. Men när du sparar under många år kan skillnaden bli betydande eftersom avgiften tas ut år efter år och samtidigt minskar det kapital som kan fortsätta växa.

Tänk dig att två personer sparar 1 000 kronor i månaden under 30 år. Anta att båda placeringarna ger 5 procent i årlig avkastning före avgifter, men att den ena fonden kostar 0,2 procent per år och den andra 1,5 procent per år.

Med dessa förenklade antaganden blir avkastningen efter fondavgiften ungefär 4,8 procent respektive 3,5 procent per år.

Efter 30 år kan skillnaden i slutkapital uppgå till över 150 000 kronor, trots att båda personerna har satt in exakt lika mycket pengar.

Exemplet är förenklat och den faktiska utvecklingen beror på bland annat avkastning, avgifter och hur marknaden utvecklas.

Därför påverkar avgiften mer än du tror

Det är inte bara själva avgiften du förlorar. Du går också miste om den framtida avkastning som de pengarna annars hade kunnat ge.

Det är samma ränta-på-ränta-effekt som hjälper ditt sparande att växa – fast åt motsatt håll.

En låg avgift är därför ingen garanti för att en fond är bra, men avgiften är en av de faktorer du själv kan kontrollera när du väljer fond.

Jämför innan du väljer

När du jämför fonder bör du därför inte bara titta på hur de har utvecklats tidigare. Titta även på fondens avgift, riskspridning och vad fonden faktiskt investerar i.

Historisk avkastning visar vad som redan har hänt och är ingen garanti för framtida avkastning.

Hur mycket kan 1 000 kronor i månaden bli?

Ett regelbundet sparande behöver inte vara stort för att med tiden växa till ett betydande kapital.

Anta att du sparar 1 000 kronor varje månad och att pengarna i genomsnitt växer med 5 procent per år efter avgifter. Då kan utvecklingen ungefär se ut så här:

Beräkningen är ett förenklat exempel och förutsätter en jämn genomsnittlig avkastning. I verkligheten varierar avkastningen från år till år.

Efter 10 år: cirka 155 000 kronor
Du har själv satt in 120 000 kronor.

Efter 20 år: cirka 411 000 kronor
Du har själv satt in 240 000 kronor.

Efter 30 år: cirka 832 000 kronor
Du har själv satt in 360 000 kronor.

Resten kommer från den antagna avkastningen och effekten av ränta-på-ränta.

Tiden arbetar för dig

Det intressanta är vad som händer under de sista tio åren.

Efter 20 år har kapitalet vuxit till ungefär 411 000 kronor. Tio år senare är det omkring 832 000 kronor – trots att du under dessa tio år bara har satt in ytterligare 120 000 kronor.

När kapitalet blivit större får avkastningen större betydelse. Det är då ränta-på-ränta-effekten blir särskilt tydlig: avkastning kan skapas både på dina insättningar och på tidigare avkastning.

Men avkastningen är inte garanterad

Beräkningen är bara ett exempel. I verkligheten varierar avkastningen från år till år. Värdet på investeringar kan både öka och minska och framtida avkastning går inte att förutsäga.

Exemplet visar framför allt varför spartiden, månadsbeloppet, avkastningen och avgifterna tillsammans får så stor betydelse för slutresultatet.

Vad händer om du sparar mer?

Om du ökar ditt månadssparande kan skillnaden i slutkapital bli stor, särskilt när sparandet får växa under många år.

Sparar du 2 000 kronor i månaden i stället för 1 000 kronor blir slutkapitalet ungefär dubbelt så stort. Med samma antagande om 5 procents årlig avkastning motsvarar det omkring 1,66 miljoner kronor efter 30 år.

Det visar en viktig princip:

Små förändringar i ditt månadssparande kan få stor effekt när de får verka under lång tid.

Vad påverkar hur stor pension du får?

Hur stor pension du får beror på flera saker. Några av de viktigaste är hur mycket du tjänar under arbetslivet, hur många år du arbetar, om du har tjänstepension och när du väljer att börja ta ut pensionen.

Hur länge du arbetar

Ju fler år du arbetar och har pensionsgrundande inkomster, desto mer tjänar du normalt in till den allmänna pensionen.

Att arbeta längre kan dessutom höja pensionen på två sätt: du fortsätter normalt att tjäna in till pensionen samtidigt som ett senare pensionsuttag vanligtvis ger ett högre månadsbelopp.

Din inkomst

Inkomsten under arbetslivet påverkar hur mycket du tjänar in till pensionen. Det är inte bara lönen under de sista arbetsåren som är viktig – inkomster under stora delar av arbetslivet bidrar till den framtida pensionen.

Tjänstepensionen

Har du tjänstepension betalar arbetsgivaren normalt in pengar till din pension utöver den allmänna pensionen. För många blir tjänstepensionen en betydande del av den totala pensionen.

Därför är det viktigt att veta om du har tjänstepension och ungefär hur stor den förväntas bli.

När du börjar ta ut pensionen

Tidpunkten för pensionsuttaget påverkar hur mycket du får per månad. Ett senare uttag innebär normalt en högre pension per månad än ett tidigare uttag.

Det betyder inte automatiskt att senare alltid är bäst. Valet behöver också anpassas efter bland annat din ekonomi, arbetssituation och hur du vill leva som pensionär.

Se pensionen som en helhet

När du planerar pensionen bör du därför inte bara titta på en enda del.

Försök i stället få en samlad bild av:

allmän pension + tjänstepension + eventuellt eget sparande.

När du känner till helheten blir det betydligt lättare att bedöma när du vill gå i pension, hur mycket du behöver spara och hur du vill ta ut pensionen.

Sammanfattning

Det svenska pensionssystemet består för de flesta av allmän pension och tjänstepension, som kan kompletteras med eget sparande.

Hur stor pension du får påverkas bland annat av dina inkomster under arbetslivet, hur länge du arbetar, vilken tjänstepension du har och när du väljer att börja ta ut pensionen.

Det viktigaste när du planerar pensionen är därför att se hela din pension tillsammans. När du vet ungefär vad du kan förvänta dig blir det lättare att fatta beslut om pensionsålder, pensionsuttag och eventuellt eget sparande.

Du kanske också vill läsa:

→ Garantipension – vem kan få den och hur fungerar den?
→ Hur fungerar tjänstepension?
→ Behöver du ett privat pensionssparande?
→ Hur mycket pension kan du få?
→ När ska du börja ta ut pension?